Kartor
Andel som någon gång försökt ta sitt liv
Öppenvård psykiatri, 25+
Öppenvård psykiatri, 18-24
Öppenvård psykiatri, 0-17
Psykisk hälsa åk 9 och åk 2
 
Film
Hur påverkas resursfördelningen av olika definitioner?
 
Ytterligare information
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn
Barn och ungdomars psykiska hälsa
Psykisk hälsa på SKL
Om psykisk hälsa på Folkhälsoguiden
Föreningen psykisk hälsa
 
 
 
Tillbaka till startsidan

Psykisk ohälsa i Stockholms län

Andelen individer som upplevde att de mådde psykisk dåligt ökade i Stockholms län under 1990-talet. Under 2000-talet har ökningen avstannat för de flesta grupper. 18 procent av befolkningen 18-84 år uppger i Folkhälsoenkäten 2010 att de har nedsatt psykiskt välbefinnande.

Många ungdomar och unga vuxna lider av nedsatt psykisk hälsa. 2010 uppger drygt 30 procent av kvinnorna 21-24 år och drygt 20 procent av männen mellan 21-24 år som har svarat på folkhälsoenkäten i Stockholms län att de har nedsatt psykisk välbefinnande. Det är fler kvinnor än män som rapporterar psykisk ohälsa, och fler bland unga kvinnor.

Självmorden har minskat i befolkningen som helhet, men minskningen är inte lika stor bland de unga. Antalet självmordsförsök har faktiskt ökat bland de unga.

Många av de faktorer som är associerade med att människor upplever psykisk ohälsa är kopplade till samhällsutvecklingen i stort. Många av dessa går att påverka. Det finns till exempel vetenskapligt stöd för att åtgärder som förbättrar den sociala miljön kan främja den psykiska hälsan. Hälso- och sjukvården, som har kontakt med många medborgare, har potential att förebygga och tidigt identifiera psykisk ohälsa. En annan viktigt åtgärd är hälsofrämjande insatser för barn och ungdomar under uppväxtåren. Det är till exempel viktigt att skolan tidigt kan upptäcka unga med psykisk ohälsa och identifiera mobbning och ge särskilt stöd till mobbningsoffer.

Illustration:Erica Jacobson

Ladda ner delrapporten

 

Folkhälsorapportering på webben