Kartor
Mycket gott hälsotillstånd
Ålder vid den första hjärtinfarkten
Fördelning av livsstilsgrupper
Biståndstagare
 
Film
Jämlikhetsverktyget
 
Ytterligare information
Jämlikhet i hälsa (SOS)
Jämlikhet i hälsa (FHI)
Jämlikhet och Jämställdhet i landstinget (SLL)
Livsstilsgrupper och hälsa (pdf)
Om jämlik hälsa på Folkhälsoguiden
 
 
Tillbaka till startsidan

Ojämlikhet i hälsa i Stockholms län

Ojämlikhet i hälsa har lyfts fram som ett av de större folkhälsoproblemen under lång tid. Människor med sämre ekonomi och lägre utbildningsnivå har oftare sämre hälsa och högre dödlighet än övriga i befolkningen.

Utsatta grupper, som utrikesfödda personer, ensamstående mödrar och personer med sämre ekonomi, rapporterar i Folkhälsoenkäten 2010 sämre hälsa och sämre hälsorelaterad livskvalitet än andra i åldern 18-64 år. Arbetslösa unga anger sämre självskattad hälsa och sämre psykisk hälsa jämfört med den övriga befolkningen 18-64 år. Sämst hälsa och hälsorelaterad livskvalitet rapporterades av personer med sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension).

2010 rapporterade knappt fyra procent i befolkningen 18-64 år att de avstått från sjukvård eller läkemedel av ekonomiska skäl.

Ojämlikhet i hälsa kan påverkas genom åtgärder mot riskfaktorer för ohälsa som arbetslöshet och dålig ekonomi. Insatser som kan utföras av landstinget är till exempel stöd till vårdcentraler för att arbeta hälsofrämjande i utsatta områden. Ett annat exempel på åtgärder är hälsokommunikatörer som informerar nyanlända och andra med begränsade svenskkunskaper om hälsa och hälso- och sjukvård i Sverige. 


Illustration:Erica Jacobson

Ladda ner delrapporten

 

Folkhälsorapportering på webben